Trots skov så tog jag mitt pack och pack för att åka till föräldrarna över påsk, jag tänkte att jag får väl bara vara okej med att gå på toaletten där helt enkelt. Så i torsdags åkte jag och vet ni? Jag mådde SÅ bra. Hade inte ont i magen alls, inga diarrer och ingen förstoppning utan helt normal mage. Snacka lycka efter hela skovperioden!

Förutom att magen höll sig i schack så hade jag verkligen det supermysigt. Trivs som fisken i vattnet på landet och mår så bra i närheten av min familj. Vi gick långpromenader, åkte ut till ett naturreservat och grillade korv, åkte på utflykt till Mörkö, åt en massa god mat, spelade kort och såg på serier. Vädret var dessutom magiskt med sol och klarblå himmel, det fanns med andra ord ingenting att klaga på.

I måndags vaknade jag dock upp med en körig mage och toabesöken avlöste varandra så tillslut åkte jag hem till Norrköping igen. Det enda bra med att vara tillbaka I Norrköping vara att komma hem till Robin. Sedan han flyttade hit har vi inte varit ifrån varandra speciellt mycket så fyra dagar utan honom var faktiskt jobbigt, saknade honom hela tiden.

Nu testar jag en nytt medel för magen så vi får se hur det går, den har krånglat lite sedan i måndags så antar att de bra dagarna inte var resultatet av ett avklarat skov utan bara en tillfällig förbättring. Hur som; är bara så tacksam för min familj och Robin som gör denna pandemi uthärdlig, eller snarare så gör dem hela livet bättre. Tacksam, tacksam, tacksam.